Efter prossecco och Happy Hour-buffé kunde man tro att vi var mätta, men det var vi icke utan vi gick vidare till en jättemysig restaurang på samma gata. Där fick Angelica sin efterlängtade pizza och jag min efterlängtade risotto. Mätta och glada promenerade vi tillbaka genom slottsparken till tunnelbanan. Tillbaka på hotellet somnade vi ganska tidigt och dagen efter sa vi hej då  till Milano. Vi lyckades komma ihåg att ställa fram klockan och att vi skulle flyga från en annan flygplats än den vi kom till. Bra jobbat tycker jag!




Lilla pizzan


Min risotto ser lite blek ut i jämförelse men var allt annat än smaklös


Nattlig promenad genom parken